Akuten

Publicerat: 28 januari, 2021 i Uncategorized

Min hemsida har legat på sparlåga ett långt tag nu. Då jag är sjukskriven och inte har så mycket bättre för mig, så tänkte jag komma igång igen med skrivandet.

Det har hänt en hel del sen jag senaste skrev så det kommer att bli ett alldeles för långt inlägg om jag ska skriva allt idag. Därför tänkte jag att dagens inlägg kan handla om varför jag är hemma och inte jobbar för fullt.

För nästan två månader sedan började jag få problem med magen. Den var upplås, jag var gasig och hade ofta magknip, vilket är ovanligt för mig. Dessutom kände jag mig matt i kroppen och hade ingen lust att träna. Såklart avfärdade jag symtomen då jag trodde det kunde bero på stress (det har hänt mycket det senaste året …). Efter en månad började jag även få magknip ibland på natten. Då började jag fundera att det inte stod rätt till med mig. Min kille insisterade på att jag skulle uppsöka läkare. Eftersom jag även hade ont när jag tryckte på magen så fick jag en tid till min husdoktor två veckor senare. Under tiden började jag fundera på om symtomen kunde bero på glutenallergi. Min kusin och farbror är allergisk, så det skulle inte vara konstigt om även jag hade blivit det. Jag började därför sluta med att äta gluten och det kändes som att symtomen minskade.

Plötsligt en söndag för ca 2,5 veckor sedan började magknipen komma tillbaka. På kvällen blev det värre och värre. Jag fick smärtattacker var femte minut som var så smärtsamma att jag började gråta. Efter rådfrågan med sköterska på 1177 så åkte jag in till akuten. Jag kände mig så löjlig som åkte in då jag emellanåt inte hade ont. Det gjorde inte bättre när sköterskan på akuten tyckte jag kunde åka hem och kontakta närakuten imorgon då jag ändå hade haft symtom i mer än 5 veckor.

Min pojkvän struntade i rådet att vänta till imorgon och skjutsade istället mig till närakuten. Jag blev inte bättre bemött där. Det kändes som att jag fick en utskällning av sköterskan på närakuten, då hon var irriterad på att jag sökte upp dem när de ändå inte gör utredningar. Efter att jag började gråta av frustation så kollade hon i alla fall min sänka, som enligt henne såg normal ut. Hon tyckte jag skulle kontakta min vårdcentral imorgon. Vid frågan hur jag skulle göra om jag inte klarade av att vänta så rekommenderade hon akuten eller akuten på gynekologmottagningen.

Ledsen och uppgiven åkte vi hem, för jag ville inte skämma ut mig en gång till hos akuten. Väl hemma kunde jag inte sova av smärtan så vi bestämde oss för att åka till den akuta gynekologmottagningen. Där kollade de att jag inte var gravid och hänvisade till akuten för symtomen. Mina magknip hade börjat avta så vi valde att åka hem.

På måndagen var jag såklart trött men jag mådde lite bättre. Dock började jag på kvällen känna mig febrig, väldig fryssen och hade en obehaglig känsla i magen. Jag hade även magknip men långt ifrån så smärtsamma som på söndagen. Jag hade börjat googla lite och självdiagnostiserat symtomen som blindtarmsinflammation.

På tisdagsmorgon åkte vi in till akuten igen och denna gång blev jag insläppt till akutmottagningen. Fick ganska snart träffa läkare men sen tog det många timmar innan ultraljudet.  Efter tio timmars väntan så fick jag träffa en kirurgläkare. Han trodde att jag hade blindtarmsinflammation och rekommenderade en titthålsoperation. Äntligen skulle jag få hjälp! Nu tog det inte lång tid innan jag låg i operationssalen och skulle bli sövd.

På onsdagen vaknade jag upp förvirrad och med kraftig illamående. Fick snart höra att operation blev större än planerat. Blindtarmen var kraftig svullen och inflammerad samt så hade inflammationen spridit sig till en del av tjocktarmen. De var tvungna att göra en 12 cm långt snitt på magen och göra en öppen operation för att kunna ta bort blindtarmen och 5 cm av tjocktarmen.

Följande två dagar fick jag ligga kvar på sjukhuset. Smärtan var inte så farligt men illamåendet var det värsta. Det gjorde att jag hade det väldigt svårt att få i mig mat, vilket jag var tvungen att få i mig för att få åka hem. Jag var överlyckligt när jag lyckades peta i mig ett rostat bröd.

Nu mår mycket bättre. 😊 Jag kommer vara sjukskriven i två veckor till så min utmaning blir att försöka att inte belasta min mage under tiden. Att sitta stilla är inte min grej. Jag har och har alltid haft myror i benen.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s